11 september en dag att minnas.
Idag för 8 år sedan gjorde Al quida ett utav de värsta dåden som förekommit i amerikansk historia.
Ett välplanerat terrordåd av Usama bin ladin. Två av de 4 planen flög rakt in i NY City och in i tvillingtornen,
som symboliserar USAs framgång , de två högsta tvilling tornen i världen. Det andra störtade in i Pentagon och det fjärde på en åker. Ingen vet vad som hände eller vart det fjärde planet var på väg. Spekulationer om att de var på väg till vita huset kan stämma , ingen vet.
På väg till skolan vid 10.00 såg jag en liten minnes lund för de döda brandmännen i Easton.
En man dog och en familj blev dödad som kom här ifrån. Min värdpappa Paul valde att stanna hemma när larmet gick ,han jobbarkompis åkte och kom aldrig tillbaka.
Brandmän från hela USA kom för att hjälpa till , många hann inte ens fram innan tornen kollapsade , andra gjorde det och dog.
Efter att jag hade varit vid Ground zero var jag tvungen att leta upp klippen på youtube då tornen kollapsade och när planen kraschade. För det hela är så ofattbart ?
Att gå där mitt inne på manhattan tycker jag är lite kaotiskt men att se ett plan krascha in i en skyskrapa är väldigt svårt att föreställa sig ? Att se detta på väg till jobbet eller på nära håll kommer man aldrig förstå känslan av ? Att vara mitt på manhattan när tornen kollapsar ? Gå in i en affär och komma ut i ett moln av de två högsta tvillingtornen i världen ?
Det måste ha varit ofattbart.
Detta får mig att verkligen tänka.
Tänkte bara skryta med att jag för en gång skull är bäst !
Jag är så äcklig bra på engelska om man jämför med mina classmates.
Men för en gång skull så vill jag verkligen inte vara bäst. Jag vill ge min engelska till de som behöver den mer än jag.
Jag sitter där på lektionerna och kan allting (nästan). Och så sitter jag där med folk från colombia och korea som verkligen kämpar för att lära sig , för att de ska komma in på universitet och få stanna i USA. De vill inte åka hem till sina länder. Och då sitter jag där och vill helst av allt bara åka hem och sova. Jag har en kille i min klass från colombia , han har fått en chans att åka hit och försöka klara ett speciellt test för att kunna få stanna. Om han misslyckas så måste han återvända hem och det är det sista han vill.
Vi i sverige är verkligen bortskämda om man jämför , amerikanarna är ännu värre.
För här finns fattigdomen runt hörnet.
Nu ska jag sluta vara så känslosam :)
Men att vara själv i et annat land och så får en verkligen att tänka till.
ciao
Ett välplanerat terrordåd av Usama bin ladin. Två av de 4 planen flög rakt in i NY City och in i tvillingtornen,
som symboliserar USAs framgång , de två högsta tvilling tornen i världen. Det andra störtade in i Pentagon och det fjärde på en åker. Ingen vet vad som hände eller vart det fjärde planet var på väg. Spekulationer om att de var på väg till vita huset kan stämma , ingen vet.
På väg till skolan vid 10.00 såg jag en liten minnes lund för de döda brandmännen i Easton.
En man dog och en familj blev dödad som kom här ifrån. Min värdpappa Paul valde att stanna hemma när larmet gick ,han jobbarkompis åkte och kom aldrig tillbaka.
Brandmän från hela USA kom för att hjälpa till , många hann inte ens fram innan tornen kollapsade , andra gjorde det och dog.
Efter att jag hade varit vid Ground zero var jag tvungen att leta upp klippen på youtube då tornen kollapsade och när planen kraschade. För det hela är så ofattbart ?
Att gå där mitt inne på manhattan tycker jag är lite kaotiskt men att se ett plan krascha in i en skyskrapa är väldigt svårt att föreställa sig ? Att se detta på väg till jobbet eller på nära håll kommer man aldrig förstå känslan av ? Att vara mitt på manhattan när tornen kollapsar ? Gå in i en affär och komma ut i ett moln av de två högsta tvillingtornen i världen ?
Det måste ha varit ofattbart.
Detta får mig att verkligen tänka.
Tänkte bara skryta med att jag för en gång skull är bäst !
Jag är så äcklig bra på engelska om man jämför med mina classmates.
Men för en gång skull så vill jag verkligen inte vara bäst. Jag vill ge min engelska till de som behöver den mer än jag.
Jag sitter där på lektionerna och kan allting (nästan). Och så sitter jag där med folk från colombia och korea som verkligen kämpar för att lära sig , för att de ska komma in på universitet och få stanna i USA. De vill inte åka hem till sina länder. Och då sitter jag där och vill helst av allt bara åka hem och sova. Jag har en kille i min klass från colombia , han har fått en chans att åka hit och försöka klara ett speciellt test för att kunna få stanna. Om han misslyckas så måste han återvända hem och det är det sista han vill.
Vi i sverige är verkligen bortskämda om man jämför , amerikanarna är ännu värre.
För här finns fattigdomen runt hörnet.
Nu ska jag sluta vara så känslosam :)
Men att vara själv i et annat land och så får en verkligen att tänka till.
ciao
Kommentarer
Postat av: Anonym
hallå det var faktiskt sju år sedan
Postat av: Loise
sorry haha
Trackback
