Come lets pray for the weekend.
Helgerna bara rinner iväg.
International party på fredagen då jag och Malin mötte våra kära latinamerikanska vänner.
Jag dör, jag har en latinamerikan efter mig , Juan från equador.
Sjukt nog så har han tagit reda på mitt nummer från en av mina klasskompisar så han ringde hem hit i lördags.
Jag har bara lite panik nu , måste tillägga att det är en jätte söt latinamerikan (så det är ingen mördare) , men hallå ?
Skona mig.
Var och käkade sushi och gick på bio igår.
My best friends girl heter den , roligaste film jag sett på länge här i amerikat.
Så ladda ner alla svenskar den är värd att se.
Vid middagen idag så började familjen prata om att åka jorden runt (europarunt) men dom kallar de jorden runt.
Och Paul började lägga upp ett upplägg om hur de skulle gå till , så alltså den 12 juni nästa år tar dom flyget till Paris , sedan böjar europatripen. Paris , nice , lichtenstein , italen , kroatien. Gud vilken resa tänkte jag , det är inte varje dag man åker på en eurotrip.
Dom ska alltså vara borta i 3 veckor och jag kommer ju fortfarande att vara med familjen då , och det roliga är att jag kankse , men bara kankse får följa med.
Barnen frågade nämligen om jag skulle följa med och dom sa kanske , att dom skulle se hur det blev.
Jag höll på att dö ? Fatta en eurotrip med amerikaner , de kommer garanterat bli en upplevelse.
Det är bara att hålla tummarna.
En annan sjukt cool sak som händer är att de har ett årligt evenemang vid jul , ibland går dom på broadway shows eller något annat i NY. I år ska vi på en NHL match , jag blev så himla glad för detta ! Ett av mina mål är att gå och se en NHL match , ännu roligare är de att familjen följer med. Och vet ni vad vi ska åka i ? Limousine !
Tyvärr Loppan , den är den 7 januari annars hade du nog också fått följa med.
Mi casa su casa.
Den enda fras jag kan på spanska kom till god nytta fredags.
Malin och jag var på internationellt party , eller ja , latinamerikanskt party.
Vi bestämde redan förra veckan att vi skulle ut denna helgen. Men problemet är att vi inte är 21 än , vi är inte ens nära 21 års ålder. Men med ett leende på läpparna och ett svenskt ID så är det inga problem ,och om det skulle bli problem så spelar man ju bara dum i huvudet.
-Jaha ? är det 21 i det här landet ? Vi som trodde det var 18 , som i Norge och sverige. Hoppsan hoppsan !
Iallafall , vi hade ju ingenting att dricka till festen så vi gjorde ett försök , I USA har man inte monopol på alkohol så vi bestämde oss för att "Give it a try". Vi hittade en liquir store i närheten av Easton och så fort vi kom in i butiken så kom en man fram till oss frågade vad vi sökte , och med en otroligt vuxen klang sa jag :
- Vi vill ha ett gott riesling vin från tyskland, den californska druvan är inte lika bra som den tyska.
Och otroligt nog höll han med.
Vi tyckte att det nästan var för enkelt. Framme vid kassan , med alla våra varor ner packade och precis när vi skulle betala sa en utav hans medarbetare , You are 21 right ? FUCK.
Vi bara skrattade och håna amerika för att det var 21 års gräns och dom sa glatt , welcome to Amerika.
Sen gick vi , utan vin men med 3 nya vänner.
Ett annat problem vi hade var att vi faktisst bor mitt in the middle of the woods.
Man kan inte ta sig någonstanns utan bil. Satt på google och kollade lite efter taxis och började snacka med en av mina latinamerikanska vänner från klassen. Han frågade om vi skulle med på husfest.
Tveksamt , två blondiner coh förmodligen 20 latinamerikanare.
Men han kallade de international party och vi ville ju inte gå miste om en riktigt collage houseparty heller så vi hängde på.
Det vart inga amerikanare med men massa annat roligt folk. Fick lära mig en del spanska av mina classmates för den enda riktiga frasen jag kan är Mi casa su casa , så det var ungeför det jag sa hela kvällen.
Alla var så himla snälla och vi hade en hur bra kväll som helst.
November ska vi på David Guetta i NEW YORK !
De kommer bli grymt.
Ciao
Bunny massaker.
Tuffvecka , mycket jobb , lite sömn och 5 jävligt jobbiga ungar.
Jobbar 8.00 -8.30 varenda eviga dag plus skolan ,
plus homework , snälla skjut mig - Eller föressten gör inte det ?
I ungefär 3 år har de levt en liten kanin i våran trädgård. Nästan varenda gång
barnen är ute så tittar dom efter kaninen , lägger ut morötter, sallad och vatten till den
och lägger ner sina hjärtan i att den ska må bra.
Igår när jag kom hem från skolan pratar Corinne hysteriskt i telefonen ,
och hon lägger snabbt på för att prata med mig.
I trädgården ligger kaninen , styckad i bitar , eller ja , halva kaninen är kvar.
Något djur , och fråga mig inte vilket har alltså dödat barnens kära bunny , lämnat kvar halva mitt i trädgården och sedan försvunnit. Flugor och insikter flög omkring denna stackars döda bunnyn.
Varken jag eller Corinne kunde gå och och skyffla iväg liket , vi ville få bort den innan barnen kom hem så vi ringde Nick,
grannen så han kunde komma och ta bort den.
Igår hade jag mitt första LCC möte.
Jag är ju inte tjejen med lokalsinnet i det här landet och inte Malin heller så
vi bestämde oss för att ta hennes bil med gps. Men av misstag hamnade gps:en i fel bil, hennes värdmammas.
Så med direktions från google gav vi oss ut på en färd som inte var av dess like.
Hamnade i Bridgeport , vilket kan resultera i skottlossning , rån , mord , ja nästan allting.
Corinne sa till mig att om jag nån gång hamnade i Bridgeport om kvällen skulle jag låsa dörren och gömma mig.
Bensinlampan började lysa , och sedan oljelampan.
Tack Gode Gud så kom vi fram helskinnade , en timme försenade men what the heck.
Så nej , skjut mig inte.
Och tack för alla D iet tips.
Jag vet att träning givetvis är den absolut bästa lösningen på tjockis problemet.
Men jag jobbar för mycket just nu , börjar tidigt , slutar för sent.
Gymmet stänger kl 21.00 och jag slutar 20.30 , vilket betyder att jag inte ens hinner in i gymlokalen.
Men jag ska börja powerwalka på morgonen innan jag börjar jobba, och äta bättre.
Man blir vad man äter.
Som tur är har jag Malin med samma tjockis och gotte problem.
Vi ska kämpa tillsammans.
ful , fulare , tjock , tjockare , kul , kuligare.
En äkta roadtrip.
Roadtrip ner till Florida Malin ?
Jaaa tack !
Tjockis Lollo.
Kan du ge mig lite råd om hur jag ska äta ?
Hur börjar man med GI egentligen ?
Har lagt upp dagen såhär :
Frukost:
2dl havregryn på gammalmodigt sätt , dvs mjölk och havregryn.
Lunch:
Grönsaker ala varm broccoli,blomkål,morötter i en mix med terijaki smak
Middag:
Kött med sallad eller grönsaksblandning , möjligtvis någon sås till köttet
Möjligvis någon frukt mellan måltiderna.
Kan denna måltidsuppbyggnad funka för att gå ner 5 kg ?
Givetvis att röra på sig samtidigt , springa en runda varje morron kankse ?
Räcker det med 3 km ?
Vad ska man undvika att äta ?
Har blivit väldigt nojjig över vägningen i lördags , nästan lite terrified.
Behöver hjälp , banta har aldrig varit riktigt min grej.
Har aldrig behövt det innan , USA tar kål på mig.
Blond
Det finns ingen annan look än Victoria Silverstedth , Pamela Andersson eller Natascha Peyre som är så symbol laddad som den "silikonpumpade Blondinen".
Oftast så existerat inte den riktiga platinablonda hårfärgen i naturlig form , oftast ser vi den hos småbarn.
Redan på medeltiden ansågs den blonda färger var onskefull , Jungfru Maria porträtterades till exempel alltid som brunett och efter att Carolina Gynning tog ut sillisarna och färgat håret brunt fick hon en karriär.
När Julia Roberts i Pretty woman tog av sig son blonda peruk blev hon äktenskapsmatrial.
Men sen så finns det ju dom nutida , hårdkokta blondinerna som Gwen Stefani och Madonna.
Blond är speciellt och fint , men brunt är mänskligt ?
Nästa helg blir det antagligen brunt.
Jag har visst råkat skaka hand på det , och en handskakning bryter man ju inte ?
Men jag är oerhört tveksam , jag bryter min blondhet.
Breakdown , fatdown , homerun.
Att vara au pair är svårare än jag trodde , men det är en himla erfarenhet.
Det som inte dödar dig gör dig starkare och det är mer än sanningens ord.
Fatdown , fatso , fetto kalla det vad du vill. Men den amerikanska maten är inte inte bra, Amerikanarna letar efter genvägar hela tiden. "Drick relaxing drinkar så slipper du slappna av" , "ät dietkakor istället för mat så går du ner i vikt".
Och alla dessa goda frostingcupcakes, glass, bagels, pretzels har helt enkelt snart tagit död på mig. Jag får minst 3 sockerkickar varje dag och jag kan inte sova ordentligt, min hy har förändrats dramatiskt och jag känner mig som en 14 åring fast i en kropp snart lika stor som en elefant. Mitt humös svängen som en berg och dalbana, ena stunden är det bra , den andra dåligt , den tredje vill jag hem den fjärde vill jag stanna. HJÄLP
Homerun denna helgen har varit en bland de värsta längta hem helgerna under min vistelse här i amerika.
Alla saknade mig på en och samma gång och jag saknar alla på en och samma gång. Men någonting drar mig tillbaka till sverige och något sliter i mig och säger att jag ska stanna , men båda känslorna är lika starka.
Malin och jag vägde oss igår som ni kankse förstod. Just nu mår vi inte så vidare bra.
Inte för att det är nån katastrof vikt men just att jag går upp i vikt får mig att nästan blir rädd.
Jag har absolut inga skinny ideal men en normalvikt hade varit okey, om jag fortsätter i den här stilen kommer jag se ut som en elefant när jag kommer hem. Som tur är vi två om det så vi ska signa ett gym- FORT.
Sex and the city.
Vilken helg ! Jag vet inte vart jag ska börja ?
Vi börjar direkt med NY , och som jag sagt hundratals gånger innan så älskar jag den staden. Den är så otroligt cool helt enkelt. Egentligen så kan man bara sitta där på en och samma bänk och titta utan att tröttna men vi var runt i hela NY. Ni vet känslan av när fötterna värker och benen knappt bär en längre och huvudet dunkar. Först då bestämde vi oss för att åka hem.
Vi började med att försova oss , jag sov nämligen över hos hennes hus och vi är båda lika morrontrötta så vi sov lite för länge. Vi hann iallafall med 9.03 tåget efter många om och men. Ingen utav oss hittar här så efter att ha blåst några stopp plikter och kört lite för fort kom vi fram och i tid till nästa tåg.
Väl framme i NY skulle vi hitta till public Library. Där carrie i Sex and the city filmen skulle gift sig.
När vi kom fram var det massa au pairer och vi gick och hämtade matrialet till scavenger hunten och insåg att det var riktigt jobbiga saker man skulle hitta. Tillexempel en påse från Macys och en shoppingbag från VS och you name it. Allt du kan tänka dig. Så vi tänkte att vi körde på shoppingen istället , för båda två var på jakt efter Iphone. Och vilken besvikelse när vi kom fram till Appelstore , man kan inte köpa loss en Iphone utan man måste teckna ett abonnemang på 2 år och vi ska ju bara vara här i ett så våra skandinaviska smile hjälpte inte. Attans !
Efter Appelstore gav vi oss iväg till Timesquare på en cykeltaxi. Och timesquare är allt annat än tråkigt , man kan inte titta klart på allt. Efter att ha svettats ungeför tre liter så tog vi en frappuccino på starbucks. Av någon anledning så gick vi tillbaka mot håller där vi kom vi kände att vi inte riktigt var klara där borta och mitt i allt folkrus kom en kvinna och la handen på min axel och sa vänligt :
Excuse me , sorry excuse me.
Hon ville komma förbi , för hon hade förmodligen lite bråttom. Vad jag inte visste var att kvinnan som precis la handen på min axel var SARAH JESSICA PARKER och hennes son.
Våran dag var räddad, aldrig i hela mitt liv trodde jag att jag skulle få möta eller se kvinnan av NY. Men de fick jag.
Detta kommer jag leva på länge.
Har mycket mer att berätta men de kommer imorgon.
Fick bara ett kort av hennes rygg men jag nöjer mig med vetskapen om att hon tog på min axel.
svettLuise och SvettMelon i cykeltaxin - våra namn är ganska svåra att uttala och stava.
Timessquare
Äcklig bild men de bjuder vi på.
lite svettig ! Det var 33 grader idag och häromdagen var det 18.
Det regnade i CT på morgonen så vi tog jeans och tröja , vilket vi snabbt ångrade.
Rockefeller
Imon bär det av.
Ska på en scavenger hunt men frågan är om vi inte skippar den och bara shoppar istället.
Känner mer för att shoppa , tröstshoppa.
Igår var jag med min norska väninne Malin. Hur go tjej som helst, äntligen lite normalt folk till min delstat.
Vi käkade på en mexicansk resturang och sen åkte vi runt lite och sen hem till henne.
Så himla skönt att bara kunna ha nån rolig att snacka med , plus att hon kände en vän som är vän med Baggen,
De du Bagge ;)
Hon berättade iallafall att man kan köpa Iphone utan att binda nått kontrakt på Appelstore i NYC.
Inte helt oväntat men vi ska iallafall göra vårat yttersta för att få en, helst en rosa och fin.
Så den matchar min kamera. Nää skämt och sido.
Mycket shopping lär det bli iallafall. Har lagt undan massa pengar till min "resa" men funderar starkt på att skita i att resa och nöja mig med Florida och Kanada. För de kommer bli på tok för dyrt att åka till hawaii eller california ändå. Man tjänar inte dom pengarna här så man kan spara på "riktigt". Bättre att uttnyttja den billiga shoppingen.
Tillexempen Ralph Lauren grejer kostar mellan 300-600 kronor här ?
Och allt annat är så billigt också så man får väl passa på att shoppa äkta vara när det är så billigt och åka till california på semester sen. Sen vill man ju gå på nån broadwayshow också , och NHL match och kankse nån konsert.
Då blir det inte mycket sparat.
Nu ska jag gå ner till mia familia.
Vaknade av att jag fick telefonsamtal och en banansmoothie.
Lycklig.
11 september en dag att minnas.
Ett välplanerat terrordåd av Usama bin ladin. Två av de 4 planen flög rakt in i NY City och in i tvillingtornen,
som symboliserar USAs framgång , de två högsta tvilling tornen i världen. Det andra störtade in i Pentagon och det fjärde på en åker. Ingen vet vad som hände eller vart det fjärde planet var på väg. Spekulationer om att de var på väg till vita huset kan stämma , ingen vet.
På väg till skolan vid 10.00 såg jag en liten minnes lund för de döda brandmännen i Easton.
En man dog och en familj blev dödad som kom här ifrån. Min värdpappa Paul valde att stanna hemma när larmet gick ,han jobbarkompis åkte och kom aldrig tillbaka.
Brandmän från hela USA kom för att hjälpa till , många hann inte ens fram innan tornen kollapsade , andra gjorde det och dog.
Efter att jag hade varit vid Ground zero var jag tvungen att leta upp klippen på youtube då tornen kollapsade och när planen kraschade. För det hela är så ofattbart ?
Att gå där mitt inne på manhattan tycker jag är lite kaotiskt men att se ett plan krascha in i en skyskrapa är väldigt svårt att föreställa sig ? Att se detta på väg till jobbet eller på nära håll kommer man aldrig förstå känslan av ? Att vara mitt på manhattan när tornen kollapsar ? Gå in i en affär och komma ut i ett moln av de två högsta tvillingtornen i världen ?
Det måste ha varit ofattbart.
Detta får mig att verkligen tänka.
Tänkte bara skryta med att jag för en gång skull är bäst !
Jag är så äcklig bra på engelska om man jämför med mina classmates.
Men för en gång skull så vill jag verkligen inte vara bäst. Jag vill ge min engelska till de som behöver den mer än jag.
Jag sitter där på lektionerna och kan allting (nästan). Och så sitter jag där med folk från colombia och korea som verkligen kämpar för att lära sig , för att de ska komma in på universitet och få stanna i USA. De vill inte åka hem till sina länder. Och då sitter jag där och vill helst av allt bara åka hem och sova. Jag har en kille i min klass från colombia , han har fått en chans att åka hit och försöka klara ett speciellt test för att kunna få stanna. Om han misslyckas så måste han återvända hem och det är det sista han vill.
Vi i sverige är verkligen bortskämda om man jämför , amerikanarna är ännu värre.
För här finns fattigdomen runt hörnet.
Nu ska jag sluta vara så känslosam :)
Men att vara själv i et annat land och så får en verkligen att tänka till.
ciao
NYC
Javisst , Just nu jobbar jag häcken av mig.
För dum som jag är så tackade jag ja till ett litet extra jobb hos grannen. Våran granne har två riktigt goa barn.
Så varje tisdag och torsdag morgon då hon jobbar hon tidigt och så springer jag över vid 7.00 och tar hand om hennes barn. Egentligen så gör jag ingenting förutom bara är där och kollar på tv med ungarna tills bussen går, vilket går an om man får 50 dollar i veckan för det- Man tackar.
Men det tar på krafterna att jobba från 8.00-20.00 och gå i skolan från11.00-13.00 plus läxor.
Nästan så man känner att man ska dö när klockan ringer vid 6.30. Men det är bara i 8 veckor.
Och tack för tipset Brandt , frågan är om hon vet vem Karl den 12 är ?
Hon verkar inte nämligen inte ha koll på mycket denna damen.
Men jag ska skicka henne ett mejl.
Kan ju hota med al quida annars , det är ju den 11 september imorgon så de passar ju bra.
Nää usch , nu tog jag i för mycket.
Mot all förmodan så fick jag med mig lite tjejer till NYC på söndag.
Några tyskar med framför allt en ny norsk tjej som verkar vara en riktigt potensiell vän.
Det du Bagge ;) Du får lära mig all norska du kan.
Just nu händer det inte mycket i USA , är allt för upptagen med alla mina fem monster.
Allt kan ändras på en dag.
Allting känns mycket bättre idag och ärlig talat så vet jag inte varför ?
Min såkallade LCC , mitt stöd här i USA är faktisst , ursäkta mig - Dum i huvet.
förlåt cultural care men ni kunde anlitat någon bättre människa. Hon har visat prov på sin lathet mer än en gång.
Hennes tips till mig angående min situation var att lämna huset varje gång jag är ledig och träffa vänner. Visst okey det kan väl fungera ? Men om hon inte hade glömt att skicka ut listorna med namn och telefonnummer på så hade man ju kunnat ringa någon och faktisst träffa lite aupair folk , för de har jag inte gjort ännu , bara massor av collagefolk.
Nu vid klockan 10.48 fick vi information om ett möte i NY nästa söndag och vi måste anmäla oss till henne innan kl 12 imorron , jag undrar hur hon tänkte att man skulle hinna få ihop ett gäng till att delta ? man jobbar ju på dagarna ? frågan är vem min LCC är egentligen ?
Iallafall , jag har varit på last drop coffeshop idag och träffat massor av Au pairer. Det var jag och 9 tyskar och en ryss.
Vilken tur att jag är begåvad med att kunna språk , för jag förstår tyska men kan inte prata. Annars hade jag inte förstått ett ord under hela kvällen. Hittade iallafall väldigt trevliga tjejer. Men roligast av allt är att Stephanie är på Au pair skolan nu :)
längtar tills lördag.
GREAT !
Måste sova nu , har 6 hektiska veckor kvar i skolan.
jag jobbar mördardagar just nu , från 8.00-20.00.
Neeed some sleeeeep.
HannaParty
Igår hade vi gäster här. Vi hade besök utav stormen Hanna , så vi passade på att ha ett hanna party.
Och jösses vad jag skrattade , det var nästan äcklig rolig och trevlig kväll.
Det var skönt att komma ifrån verkligheten lite.
Det var iallafall tre andra familjer hos oss, och dom var allt annat än stela och tråkiga.
Paul som ursprungligen är från Kanada bodde under en tid i ett kollektiv i stamford som inte ligger långt här ifrån.
Men vad han inte visste när han flyttade dit han skulle flytta var ett Gaykollektiv. Alla var bögar utan han och en kille till , men det tog ett tag innan han listade ut att det faktisst fanns en straight kille. Jag har absolut inga problem med bögar alls men jag kan förstå hans känsla. Jag tyckte iallafall de va sjukt roligt.
Nästan hela kvällen bestod av bög och hockeysnack. Och konstigt nog var det snacket en perfekt verklighetsflykt. När alla sedan skulle åka hem så bad deras fruar mig om ursäkt pga av deras män , jag bara skrattade och sa att det var helt ok och att jag hade haft jätte trevligt.
Nu ska jag snart gå nigh nights som det heter här.
och förlåt farmor ! klart du också ska få ett grattis.
Jag glömde dig inte :)
Cheerleading.
Det är så sjukt coolt.. Om man ändå kunde införa det i sverige. Kanske inte cheerleader idelaen
men bara cheerleading. Bailey var så fin i sina shorts och sin rosett på huvudet.
Wildcats.
Helt plötsligt blev denna bloggen inte så rolig längre.
3020 kronor till stockholm. Funderar på att boka utan att någon vet något och bara åka hem och mamma får komma och hämta mig på arlanda den 12 sep.
Dagarna går verkligen upp och ner här. Ena dagen känns det bättre och andra känns det sämre.
Idag är det en sämre dag, eller till och med en helvetes dag. Något som jag inte erkänt riktigt är att jag faktist inte kommer överens med mamman i huset. Vissa dagar är hon normal och andra inte , oftast inte.
Idag hade hon iallafall ett samtal med mig .
Hon tyckte att jag var jätte bra med barnen och att barnen verkligen tyckte om mig , MEN ..
Samarbetet mellan henne och mig , till exempel städningen går inte bra och det gör henne frustrerad.
Okey tänker jag som i princip städar hela dagarna , tar hand om deras äckliga hundar och plockar ur diskmaskinen och damsugar varje dag ? Plockar undan barnens tvätt när den är ren, städar familjerummet, lekrummet och bäddar barnens sängar och plockar iordning deras smutstvätt som ligger slängda på golven, När jag är "ledig" lämnar hon disken i diskhon så jag ska ta undan den på, ja måndagen och sen ska jag ju passa barnen också. Till resten av huset har dom en städerska. Jag tvättar visserligen inte kläderna för att blir nått fel med tvätten så flippar hon ur så det gör hon.
Frågan är vad jag gör för fel egentligen ? Måste poängtera att det är 5 barn jag har att göra med.
Det som känns jobbigast är att jag verkligen gör mitt bästa också. Jag är inte bättre än så här.
Imorron ska jag ringa till min LCC och kolla vad jag ska göra.
Jag klarar inte detta - Idag har jag suttit och lipat som en liten skit på mitt rum.
Jag ska byta familj , jag måste byta familj. Ska bara försöka komma på ett bra sätt att säga det till familjen.
Tack Stephanie som lyssnade på mig i en timme idag.
Hon har varit med om samma sak.
God natt.
känns redan bättre.
Nu är jag uppe allt för sent igen , klockan är 22.45 och jag ska gå upp kl 6.45.
Jag skulle egentligen behöva ungeför 13 timmars sömn. Anledning till att jag fortfarande är uppe är
att för att ett enormt åskoväder är över oss , jag är vanligvis inte rädd för åska men detta får mig nästan att kissa i byxorna. Nu har det dragit förbi lite grann men precis innan jag hade somnat till lite kom en sjuhelsikes smäll. Ta en hög smäll i sverige och gånga med ungefär 10 så förstår ni vad jag menar.
Med en puls och ett hjärta som dunkade en halvmeter utanför nattlinnet drog jag på mig min morgonrock och sprang ner till Corinne för att se om hon fortfarande var uppe.
Det var hon hon stog vid tvn för den gick sönder på grund av smällen/blixten och alla barnens leksaker som låter började gå igång på grund av , ja någonting ? - Oerhört läskigt !
Med tårarna i halsgropen på mig så frågar hon om jag vill ha lite te , vi dricker te och sen tar hon fram smuched marsmallowskräm , choklad och kex och vi vräker i oss massa gotte. Hon berättar om när hon och Paul träffades och jag kom på att vi faktisst är oerhört lika varann. Hennes mamma förde ihop dom berättade hon, för hon visste att Paul gillade barn och likaså hon för hon brukade vara nanny innan och att han var allmänt rolig kille. Deras första dejt var på halloween natten men Paul hann inte sminka sig så mitt inne på burgerking börjar han klädda på sig sitt smink till sin clowndräkt- Och vem hade inte fallit för det skrattar Corinne.
Just det beteendet påminner väldigt mycket om en kille som jag känner.
Nu känns allt plötsligt mycket bättre :)
Natti Natti
stressad.
Just nu sitter jag på mitt rum med stängd dörr framför min dator.
Och jag skulle behöva psykologiskt stöd.
Min värdmamma är ett hysteriskt nervsammanvrak, hon skriker och gapar och är allmänt stressad tror jag.
Men jag vet inte varför ? Alla dessa suckar och skrik håller på att göra mig galen !
Just ikväll är det extra jobbigt. För jag känner inte direkt för att , mitt i allt skrik gå till henne och fråga om jag får låna bilen
eller fråga om jag kan gå ut ? Det känns inte som ett bra läge för det.
Och sen vet jag inte om detta är riktat mot mig heller. För jag är ur tjänst , ja behöver inte göra nånting alls egentligen. Men jag vill ju självklart hjälpa henne med tanke på att hon springer som en galning fram och tillbaka i huset. Men när jag tänkte hjälpa till med den gråtande 2 åringen som ÄR det största problemet börjar hon gråta ännu mer och hysteriskt skrika
-GO AWAY , GO AWAY.
-Okey då ung jävel tänker jag och går.
Och min värdmamma hjälper ju dom andra kidsen ? Vad ska jag göra då ?
Jo sitta på mitt rum och låtsas som jag inte hör kaoset i huset ? Tyvärr är det det jag gör just nu och det känns verkligen inte rätt. Och en annan sak är ju att hon inte heller ber om hjälp. Jag borde nog fråga om hon behöver hjälp nästa gång.
Tycker det känns då konstigt för jag har ju gett dom bad men jag springer ju inte runt som en annan dåre och gapar och skriker för att nått går fel ?
Besvärlig det här, jag behöver lite moraliskt stöd. För detta gör mig väldigt stressad och nervös.
För jag vill ju inte att hon ska få ett anfall på mig direkt.
Har iallafall köpt en födelsedagspresent till min syster Loppan som fyller 18 idag :)
Grattis Loppan ! Saknar dig..
Mer hummer till folket.
Jag vet inte va ni gillar men skaldjur är defenitivt det bästa jag vet.
Kräftor, räkor, musslor och hela havet ungefär. Om jag fick välja någonting jag skulle leva på hela livet hade det,utan tvekan varit skaldjur och sallad. Men ofta är de har sakerna väldigt dyra ! Tillexempel hummer ?
Jag vet inte exakt vad en hummer kostar på en resturang för om man kommer till "hummersidan" på matsedeln så stänger man antingen igen boken eller bläddrar vidare så fort att man inte ens hann se priset.
Så föreställ dig en brandstation , ta ut alla brandbilar , sätt in lite bord och stolar och dekorera dom med sevetter och underlägg. Använd brandmännen som kockar och deras fruar som serveringpersonal.
Koka sedan hummrarna på plats och sälj dom i eran egna brandresturang.
Detta är nog bara något som amerikanarna gör ?
För jag har aldrig varit med om eller sett något liknande.
Alla Monroes invånare satt och käkade hummer,musslor och hotdogs.
För en peng som en vanlig kebabpizza på 95an i Habo hade kostat.
Riktigt gott var det.
Hm , vi tog bara ett kort och sen gick vi mamma.
jag förstår om du blir rädd när du ser denna bilden.
