LoiseNickolina

Just nu sitter jag på mitt rum med stängd dörr framför min dator.
Och jag skulle behöva psykologiskt stöd.

Min värdmamma är ett hysteriskt nervsammanvrak, hon skriker och gapar och är allmänt stressad tror jag.
Men jag vet inte varför ? Alla dessa suckar och skrik håller på att göra mig galen !
Just ikväll är det extra jobbigt. För jag känner inte direkt för att , mitt i allt skrik gå till henne och fråga om jag får låna bilen
eller fråga om jag kan gå ut ? Det känns inte som ett bra läge för det.
Och sen vet jag inte om detta är riktat mot mig heller. För jag är ur tjänst , ja behöver inte göra nånting alls egentligen. Men jag vill ju självklart hjälpa henne med tanke på att hon springer som en galning fram och tillbaka i huset. Men när jag tänkte hjälpa till med den gråtande 2 åringen som ÄR det största problemet börjar hon gråta ännu mer och hysteriskt skrika
-GO AWAY , GO AWAY.
-Okey då ung jävel tänker jag och går.
Och min värdmamma hjälper ju dom andra kidsen ? Vad ska jag göra då ?
Jo sitta på mitt rum och låtsas som jag inte hör kaoset i huset ? Tyvärr är det det jag gör just nu och det känns verkligen inte rätt. Och en annan sak är ju att hon inte heller ber om hjälp. Jag borde nog fråga om hon behöver hjälp nästa gång.
Tycker det känns då konstigt för jag har ju gett dom bad men jag springer ju inte runt som en annan dåre och gapar och skriker för att nått går fel ?
Besvärlig det här, jag behöver lite moraliskt stöd. För detta gör mig väldigt stressad och nervös.
För jag vill ju inte att hon ska få ett anfall på mig direkt.

Har iallafall köpt en födelsedagspresent till min syster Loppan som fyller 18 idag :)
Grattis Loppan ! Saknar dig..